Projektet rullar på som vanligt men tyvärr så är det inte många tillfällen kvar då vi får träffa barnen och följa deras utveckling. Fast än man har haft den tillbakadragna och observerande rollen så har man ändå lyckats och bygga upp en relation till dessa elever på skolan det är det värsta med läraryrket att någon gång så måste man skiljas från alla dessa individer som man har skapat relationer med under tiden man har varit deras lärare. Det får mig och tänka på min studentdag då min ena klassföreståndare grät öppet när vi sprang ut och den andra gick och gömde sig runt hörnet.
Samarbetet med Håkan har fungerat bra han har också lyckats och få ordning på mig när det gäller att läsa litteratur och ta mer ansvar för mina studier.
